PONTUS HERDENSTAM, då överläkare vid medicinska kliniken vid Nyköpings lasarett med speciell inriktning på dermatologi och dessutom docent i experimentell medicin vid Regionsjukhuset i Linköping, gjorde en jämförande studie mellan två hudkrämer; A-Creme och den receptbelagda krämen Unguentum Merck.
(Observera att Dr. Herdenstam i denna rapport skriver A-KRÄM. Det är endast en felstavning; det är A-Creme och ingen annan kräm som avses).
A-KRÄM - ETT NYTT VÄRDEFULLT MJUKGÖRANDE HUDPREPARAT.
En jämförande studie mellan A-kräm och UNGUENTUM MERCK.
Bakgrund: Ett gammalt dermatologiskt problem har varit att finna en lämplig mjukgörande hudkrärn, som varken har allergena egenskaper eller framkallar sveda eller annan hudirritation. Behovet av en dylik fuktbevarande hudkräm är särskilt stort vid atopiskt eksem där den för denna ofta långdragna sjukdom karaktäristiska lichenifieringen av huden i ansiktet, på halsen och i böjvecken framkallar en besvärande klåda.
4%-ig borister (adeps suillus med 4% acidum boricum) har sedan gamla tider ofta förskrivits som mjukgörande medel och för att förhindra allmän torrhetskänsla med åtföljande klåda. På senare år har preparatet UNGUENTUM MERCK blivit en väletablerad standardprodukt som. vid behov dessutom kunnat användas som salvbas för olika hudberedningar innehållande bl.a. svavel och vissa tjärberedningar.
ESSEX-kräm och ESSEX-salva har även lanserats på samma indikationsområde.
Anledningen till den nu genomförda, jämförande studien av de bägge preparaten A-KRÄM och UNGUENTUM MERCK har varit ett flertal iakttagna fall där UNGUENTUM MERCK ej givit önskad effekt och t.o.m. framkallat viss hudirritation samt de i tidigare preliminärförsök gjorda gynnsamma iakttagelserna av den mjukgörande effekten vid användningen av A-KRÄM. Denna produkt har tidigare i många år försålts till tandläkare varvid man funnit preparatet ha värdefulla mjukgörande egenskaper och dessutom saknar skadliga bieffekter.
Material och metodik: Studien har pågått under tiden januarl - november -79 och genomförts vid medicinmottagningen på Nyköpings lasarett inom den sektor där patientema huvudsakligen utgjorts av dermatologiska fall. Huvudparten av patienterna har utgjorts av atopiska eksem varav många i åldern 3 - 10 år. Sammanlagt har 53 patienter medtagits. Fördelningen på olika diagnosgrupper framgår i tabell 1.
Bägge hudprodukterna har dispenserats i glasburkar vardera innehållande 50 g märkta med bokstäverna A och B. Patienterna har endast informerats om att prövningen avsåg att finna ut vilken av de bägge produkterna som har den bästa mjukgörande effekten. Patienterna var sålunda ovetande om vilka två produkter som ingick i studien. I samtliga fall ombads patienterna att notera eventuella biverkningar för de bägge hudmedlen. Någon begränsning i ordinationen gjordes icke utan patienterna blev tillsagda att använda de bägge hudkrämerna efter eget gottfinnande.
I samband med nästa återbesök, dä bägge burkarna var förbrukade, utfrågades patienterna om effekten samt eventuella biverkningar och övriga synpunkter.
Resultat: Som framgår av tabell 1 prefererades A-KRÄMEN 136 fall (68%) och UNGUENTUM MERCK 19 fall (17%). I 7 fall (130/6) ansågs ingen väsentlig skillnad föreligga mellan de prövade hudkrämerna. Bland de 36 patienter, varav 18 var atopiker. som föredragit A-KRÄMEN förekom i många fall synnerligen positiva omdömen såsom "underbar". 'Den bästa hudkräm jag någonsin använt". 'Fantastiskt bra" osv.
Beträffande de allmänna omdömena ansågs i övrigt: A-KRÄMEN vara smidig, mjuk och skön samt lättare att arbeta in i huden och smetfri. De patienter som prefererat UNGUENTUM MERCK ansåg att denna produkt hade en god infettande egenskap. Övriga patienter klagade över att UNGUENTUM MERCK var för kladdig och för fet samt svår att arbeta in i huden.
Tabell 1. Resultat av en jämförande undersökning mellan A-KRÄM och UNGUENTUM MERCK
Klicka för större bild
Biverkningar: Särskilt intresse var att ingen enda av de 27 patienterna med atopiskt eksem utvecklade någon allergisk reaktion mot A-KRÄMEN trots dess innehåll av parabener. Påpekas bör i detta sammanhang att efter 3 års systematisk epikutantestning ad modum yrkesdermatologiska kliniken vid Karolinska sjukhuset endast ett fall av parabenöverkänslighet noterats vid denna mottagning. Risken för paraben allergi torde därför vara tämligen liten. En atopiker klagade dock, liksom en patient med kontakteksem, över sveda vid användningen av A-KRÄM. Icke mindre än fem patienter uppgav sig dock ha drabbats av sveda och hudirritation vid användningen av UNGUENTUM MERCK.
A-KRÄMEN som från början försålts utan tillsats av parfym har på senare år försetts med viss parfymering. En enda patient i denna studie angav att A-KRÄMEN var för starkt parfymerad. Fyra patienter uppgav att A-KRÄMEN var svår att arbeta in i huden vilket bör jämföras med de tio patienter som uppgav att UNGUENTUM MERCK var för kladdig och fet. Fem av dessa patienter led av atopiskt eksem och tre av kroniskt kontakteksem.
SAMMANFATTNING: Resultatet av den företagna undersökningen visar att A-KRÄMEN är ett värdefullt mjukgörande hudpreparat med signifikant bättre egenskaper än UNGUENTUM MERCK. Preparatet tycks efter en längre tids användning sakna allergena egenskaper trots förekomsten av lätt täckparfymering och ingående parabenkomponent.
Med hänsyn till den mycket stora efterfrågan som A-KRÄMEN rönt efter avslutad prövningsperiod, varvid flertalet patienter varit negativa till altemativa förslag såsom UNGUENTUM MERCK, ESSEX-salva eller ACO:s feta handkräm, anser jag att behovet av det nya mjukgörande hudpreparatet A-KRÄM vara väl dokumenterat.
